Släkten Virgins namn anses liksom flertalet gamla pommerska släkter kunna härledas från ursprungsorten. Såsom sådan anses den lilla byn Verchen (medeltida skrivsätt Virchina, Virchwin, Virghin, Verchin, Verghen etc.) där ett benedektiner nunnekloster var förlagt från omkring 1245 till reformationen på 1500-talet. Monasterium Virginium Verchen låg vid Kummerower sjön ca 6mil s. Stralsund. Klostrets äldsta sigill på en urkund från 13 aug 1269 visar ett litet runt sigill, på vilket den krönta jungfru Maria framställs som himladrottning sittandes med liljestängeln i höger hand och kristusbarnet på vänstra knät. Av urkunderna framgår, att en riddare Yeneke (Johannes) miles dictus de Virchen skänkt klostret 1255 ett markområde och hade tidigare 1228 till det nära liggande klostret Dargun, där hans moder var begravd, skänkt två egendomar ”till hennes själs frälsning” . I urkunderna nämns han som riddare hos den pommerske hertigen och har undertecknat ett flertal av hertigens skrivelser, 1232 med signaturen Johannes de Virchwin.
Släktens äldsta kända sigill från 1500-talet, eller tidigare , visar en kvinnofigur med krona hållande en långskaftad lilja i höger hand. På Lubins graverade vapenbild 1618 saknar kvinnofiguren kronan, men håller i höger hand en liljestängel. I senare vapenbilder liksom i släktens vapen på Riddarhuset har liljestängeln ersatts med en heraldisk eller fransk lilja. Det förhållandet, att liljan hålls i handen av den krönta kvinnofiguren och icke förekommer isolerad i vapnet, visar otvivelaktigt, att därmed avses att ge en heraldisk bild av den heliga jungfrun. Utgår man härifrån bör följande slutsatser kunna dras:
Släktens vapen och namn har tillkommit vid en tid före reformationen då den katolska kyrkan hade en dominerande ställning i Pommern, d.v.s under medeltiden.
Det är sannolikt, att släkten vid den tid då vapnet antogs såsom motiv därför haft ett särskilt samband med den katolska kyrkan.
Invid klostret Verchen låg en kyrka helgad åt den heliga Katharina. Dess patronatsrätt överfördes till klostret redan 1248. Det har förmodats, att kyrkan grundats av riddaren Johannes de Virchin emellertid icke fullt dokumentariskt bevisat. Det äldsta klostersigillet, där jungfrun är framställd som himladrottning med krona och liljestängel, användes under den tid då riddaren Johannes levde. Det förefaller då naturligt, att denne riddare, som varit så nära allierad med klostret, fört samma bild av den heliga jungfrun i sitt vapen dock givetvis utan kristusbarnet.
Det är ett märkligt förhållande, att släkten Virgin, som existerat i Pommern redan i slutet av 1300-talet, i sitt äldsta kända sigill från 1500-talet, då Pommern var protestantiskt, haft samma bild av den heliga jungfrun. Härmed är givetvis icke ett agnatiskt släktskap med riddaren Johannes bevisat, men även av andra skäl än de här anförda kan ett sådant samband icke helt uteslutas.
Godset Schwessin (Sweieszyno)
Godset är beläget ½ mil öster om staden Rummelsburg (Miastko) och 5 mil söder om staden Stolp (Stupsk) i Pommern. Enligt Brüggeman 1784 omfattade godset då med utgårdarna Kronburg och Jakobshausen ett betydande landområde med 7 fiskrika sjöar med utlopp i floden Brahe. Där fanns vattenkvarn, tegelbruk, smedja, krog, 40 eldstäder, 20 bönder och torpare samt kyrka och skola, där klockaren och läraren delvis avlönades av godset.
Ursprungligen torde Schwessin ha ingått i den urgamla släkten von Massows stora egendomsinnehav i Pommern. Det ägdes i slutet av 1300-talet av släkten von Nemer och kom i den Virginska släktens ägo år 1408 då Hinze Virgin köpte Schwessin av Franz Nemer. Godset gick därefter såsom ”Lehngut” i arv inom den pommerska släktgrenen till 1764, då översten Ernst Joachim von Virgins båda döttrar sålde egendomen till Peter Valentin von Roggenbuck. Därefter inlöste ministern Valentin von Massow hela godset Schwessin, som senare styckades i flera delar och numera efter 2:a världskriget kommit att ingå i republiken Polen. Schwessin har sålunda helt eller delvis varit i Virginska släktens ägo i 356 år.